Fröken Nathalie Johansson

När min gammelfarmor kastar fram magen där hon sitter på hennes rullande stol (inte rullstol) och säger "Ja, tänk att ma kan ve så fejt så att de surna på viiss ställa", då tappar jag och gudarna hakorna, för själva gesten. Okej, inte riktigt så sa hon men hon påpekade hur hemskt det var att vara så fet att det surnar på ställen, som under brösten.

Men hon skulle smörja sig där innan och skulle lägga sig, very good gümmisnodd!

De minuterna jag spendrat utanför dörren idag spenderade jag på miniskidor, efter skotern. Jag och morsan, yoyo, tog tag i vedträna som var som handtag på repen och for iväg.. och for.. och for. Tills jag fick hennes vedträ mellan benen som sedan slog mig i knävecken, ja, då tappade jag lite av gnistan.

Jag hoppas ändå på blåmärken, för om det är något som jag gillar att pryda mina ben med så är det blåmärken och fotbollsstjärnor som man får om man får en väldigt hård boll på sig så att det bildas ett märke från sömnaden på bollen. L-l-l-like it.

Snart somn........