Kittel-Lina kittlar mina vårnerver
Jag njuter och jag njuter, äter lite nybakta skorpor och njuter, kryper ned i soffan framför tvn och ser något dåligt tvprogram men jag njuter, jag springer ut i kylan och kissar men jag njuter. Jag är i stugan och jag njuter helt enkelt. Ni förstod att jag njuter va?
Häromdagen, nej, häromkvällen när jag laddade inför Grey's så gick jag ut för att ta en liten promenad. Det var den natten jag sov så ljuvligt och jag har övervägt att göra det till en kvällsvana, speciellt nu när v-v-vå-våren är här. Gå ut och leta efter de första tussilagona.. haha, nej, sådant gör man inte.. i stan, det gör man i Offerdal.
Jag tror aldrig att jag blivit så glad av att se svettiga gubbar som i fredags när jag såg att de stod utanför Mittpunkten och blåste och sopade bort gruset från gatan. Jag såg framför mig hur jag om några veckor kunde gå där på den grusfria gatan i nya sandaler. Min hjärna kittlas nästan bara av tanken.
