Give me, give me, give me an käftsmääääll
Jag vill skriva så mycket, massa skit om hur arg och besviken jag är, hur jag tappar humöret och hur jag äter tills jag mår bättre. Ja, jag åt och jag mådde bättre men nu är jag på samma bana så fort jag släpper tankarna från "Scrubs".
Tur att det snart är middag.
Igår bestämde jag mig för att stanna i stan över natten, jag bestämde också att kvällen skulle bestå utav en dansande gud, Carl Jan, massor av skitmat som blandas med lite skitsnack och självklart toppas av några tjejer.
Jag suktar efter all den där skitmaten. För man kan ju inte mysa med det här humöret. Det är långt ifrån m-y-s.
Det här är inte likt mig, fast VIISSAAAA kanske påstår det. Fuck you, på det dåliga sättet och inte det här sättet, säger jag då. Ändå känns det som om det jag som är värd en käftsmäll. Är det inte konstigt?
Men bara ge mä, så jag kan hoppa upp på hästen igen och rida till "Positivia" igen - mitt land.
fuck you, på det här http://frjohansson.blogspot.com/2009/01/fuck-you-mina-vnner.html sättet