Fröken Nathalie Johansson

Det var ju faktiskt så att jag imorse skulle skriva ett inlägg om hur jag skulle vara fri från sånt där svart ögon-gegg som vi kallar mascara och sedan gå ut genom husdörren, kliva ut i solen, öppna ögonen försiktigt som en nykläckt fågelunge, se upp mot den blåa himlen, le lite grann för mig själv, sträcka på armarna och gnussa mina små ögon i den värmande solen.

Sedan när jag av någon anledning kikade på min temperaturmätare som jag har på mitt datorskrivbord och såg till min förvåning att den visade -23 i Östersund och då blev jag så chockad, slagen som mot marken och rebellisk så jag publicerade inte det där hyllningsinlägget till den varma vårsolen i ren protest.. mot de där -23 och den ovarma och ovåriga solen..

Istället gick jag ut, drog in den kalla kylan genom näsan så att näshåren nästintill frös fast där inne, andades ut genom munnen så att det blev till ett fult och vitt rökmoln. Norrländsk vår kallar vi det. Eller bara ren kyla.