Patent på skämt

Vid kvällsfikat. Mom dricker lite mjölk. Petar lite fundersamt på läppen. Dricker lite till. Petar igen, ännu mer fundersamt.

- Men, det är ett hår som sitter kvar här.
- Det är din mjölkmustasch.

Sedan skrattar jag tills jag knappt kan andas. Fattar ni? Mjölkmustasch! Hon hade det till och med. Det har hon nästan alltid vid hennes mjölkdrickande. Så jävla kul så att jag måste gå och lägga mig på spikmattan. Lugna ner mig liksom. 

Nu.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0