Fröken Nathalie Johansson

Innan jag går och lägger mig. Tänkte att jag skulle kasta om lite här på bloggen, make some changes, mix it up. För er som gått Psykosocialt på skolan - delge av min såkallade ryggsäck.

För jag kräver lite förståelse.

Jag är rädd för förhållanden. Inte mina utan mina vänners. Jäklar vad det kan få mig nervös och framställas som en stor grön Grinch av avundsjuka. Fast jag i själva verket är så rädd, så rädd.

Det är kanske egoistiskt av mig att skylla på förhållanden. Men efter att gjort tappra försök att hålla kontakten och hålla gamla vänskapsrelationerna vid liv så känner jag att jag har rätten.

Sedan att jag under en period kände mig paj, nostalgisk och ensam då mina dåvarande bästa vänner befann sig i förhållanden är väl mitt fel. Till mitt försvar så är det förjävligt att mista tre bästa vänner under, i princip, samma period.

Jag tycker inte synd om mig själv. Men jag är så rädd och vill ha lite förståelse för det. Nu har jag helt fanta-ha-stiska vänner, jag har mitt Sex and the City-gäng. Mitt stålläder utanpå min egen hud. 

Så vem är jag när mitt läder ligger och hånglar med sin kille när jag behöver det på krogen eller bara över en film?

Jag är inte längre lika grön. Men jag känner mig fortfarande naken.. rädd.. exposed..

Det var allt för mig.