Vi tackar dig idag

MED GRÅTEN i halsen och tårar pressandes under ögonlocken tackar jag vem det nu än är som har sett till så att min morfar slagit cancern. För nu.

Igår hade trä-ängeln i sovrummet flyttat sig igen, möjligtvis när jag var hemma själv en stund under kvällen. Mamma har frågat den förut och nu prövade jag..

DEN HADE inte flyttat sig imorse. Men nu vet jag ändå att det finns något högre, för damn right att morfar hade någon som såg efter honom.

Tack för det.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0