Fröken Nathalie Johansson

http://nattamaman.blogg.se

Annars då?

JO, JAG GÅR RUNT OCH ÄR TÖRSTIG HELA TIDEN. NÄR JAG JOBBAR, NÄR JAG KÖR BIL, NÄR JAG KISSAR, NÄR JAG SOVER, VID VARJE ANDETAG.

Min största craving.... ... . . . .

Jag vill ta mitt glas, gå till köket och fylla på det med kallt vatten undan partiklar som är sugen på bajs eller som är bajs.



Jaha! Koka det? Smakar också bajs.

JAG KÄNNER medlidande för Ägirs simmare. Jag blir också missnöjd när en omedvetet konstig bild hamnar på facebook.. eller på flukta för den delen.

Thinking of ya woman/man!   

SÅDÄR, NU känns det lite mer rätt. Nu gör bilden mig mer rättvisa.

SÄLJARREKORD PÅ jobb1 mitt idag. Fan, vad jag svettas om fötterna. Nu ska jag stänga sen åker jag hem för att pynta och dricka glögg (öl) med mammen.

GÖTT MED LEDIGHEEET

NI FÖRSTÅR frustrationen när man har fått sin lönespecifikation men kan inte öppna den? Ja, eller hur. Helt bedrövligt!

ViSA MIg PenGArnA

.. är där med två gröna stolar på terassen.

DET VAR någon som hade länkat till den här på facebook och det jag vill säga är.. Niklas, jag vet att du läser det här förr eller senare.. likaså du Mia. 

Hörrni - det finns faktiskt alltid sämre.

PÅ LÖRDAG fyller jag 19 år. CAN U BELIEVE IT? Nej. Jag tänkte inte låtsas att jag är överexalterad. Jag fyller år och ska bowla med jobbet.

Min 18-årsdag var toppen.

Jag blev firad på morgonen med knark och andra fina presenter
Lunchade med mamma på Törners
Åt på Lilla Siam och drack min första lagliga cider med tjejerna
Festade givetvis till och fick vara med på flukta både en och två gånger



MEN INGET säger egentligen emot att min 19-årsdag kan bli bättre!
We'll C, Melanie B.

FAN, VAD svårt det är att komma på något att skriva nuförtiden. Men det kommer.. inom sinom tid.. inom sinom tid.

L8R

I NATT DRÖMDE jag om den där äckliga killen - igen. Han såg nästan precis ut som den dum-snälle i Vampire Diaries. Han var så äcklig och snuskig så att jag kunde inte somna om när jag väl vaknat. Jag var illamående och ville gråta - igen.

Det slog mig att en promenad kanske skulle hjälpa, men jag var rädd att han skulle stå därute någonstans och vänta på mig.

JAG HOPPAS innerligt att den här killen inte finns, aldrig kommer att finns och aldrig har funnits. För fy fan, känslan är obeskrivlig. Känslan av att vara hjälplös, fast, äcklad.. tjej. Faktiskt! Det är sant.

Pricken över i:et var att se killen i Vampire Diaries när jag åt frukost något senare.

Ett hjärta som är halvt påminner om en tår. Upp och ner. Nej, ingen slump.

NÄR LYCKAN är pressad till det yttersta.. då har man hittat ett stamkundskort på "Bangkok food take away" som ligger alldeles bredvid jobbet - med en stämpel.

Bara 8 kvar nu, sedan äter man gratis rååååå åå

HA, OCH NI som trodde att jag skulle till Bangkok.

EN NYBLIVEN hunduppfödare vill att vi ska ta oss an denna kis om 3 veckor. Mamma ringer och frågar; vad tycker du? Ska vi?



Frågan är hur lätt det är att säga nej.

"Hej gumman nu är det bara aska kvar av SESSAN.
Vi får se var och när vi ska sprida ut den. Sköt om dig. Älskar dig! Pappa"

Det är svårare än vad många tror. En förlust är en förlust.

För en stund ska jag försöka att inte jämföra våra förluster. Det går inte att jämföra men jag är så trött på att hela tiden låta mig påminnas om dem som haft större förluster och större problem än mig. Att jag ska behöva skämmas för att jag berörs så av min. 

Det är inte bara nu. Det är nu och föralltid. I allt ska det jämföras, läggas på en våg. Jag vill bara känna att jag har rätt till mina ynkliga känslor och ibland så frustrerande tårar. I vad som kom och vad som komma skall.

Jag tackar dem som ger mig tillåtelse. Nu och föralltid. Tro mig när jag säger att mina fyrbenta vänner är och var några av dem. Dem som aldrig tillåter mig att påminnas eller jämföras.

Vi älskar och saknar dig, fina Sessis. ♥

Från och med nu.

VI BYTTE lite bilder igår, jag och Mia. Kolla! En bild från 100-dagars! Hur galet?



Galet.

NU FALLER snön och jag kan utan några som helst hämningar börja sjunga på Tänd ett ljus igen. Fyfan, vad soft. Softisch. Softar'n.

Jag säger det nu och jag sjunger den sen. Den låten har allt, allt en människa kan begära.

Först och främst: tända ljus. Vem gillar inte ljus?
Sedan: ett stjärnfall. Åh! Hur ofta ser man stjärnfall när alla andra sover? Moment.
Och: Windhem. Eller hur Triad, vart fan ligger det?
Men: god jul och gott nytt år. Så underbart känsloladdade ord.


UNDERBARA LÅT finns du på Singstar tro?

MINA ÖNSKNINGAR NU:

att få vara ledig i fleeeera dagar, sådär så att jag inte behöver tänka på att "neeheru, snart ska du tillbaka till jobbet" utan man är bara ledig

att få hem Nicke så jag får kasta vinterns första snöboll på honom

att få packa superväskan med massa myskläder, sällskapsspel och go mat för att åka upp till stugan med familjen

att få ännu mer snö däruppe och lite sol på det så att vi kan köra skoter

att alla tre hundar ska vara friska och glada så att jag utan dåligt samvete kan kasta massa snö på dem och springa tills vi alla fyra blir trötta

att sedan runda av det hela med att alla mina nära vänner samlas för att ta en öl eller två tillsammans och att vi spelar lite spel - där jag vinner

Inga konstigheter. Inte så mycket begärt.

SNART KOMMER jag att börja gråta. Jag hamnade visst på något album med bilder från ettan i gymnasiet, sedan studentalbum, balen och massa massa.

Vad hände? Hur sitter jag här nu? Varför sitter jag bara och inväntar jobbet imorgon? Natta, vart tog du vägen?

DU HADE ju alltid något på gång. Det rullade hela tiden. Du skulle omringas av folk. Du skulle göra allt och ingenting. På samma gång, helst.

Nu orkar du inte gå ut med soporna. Jävla tönt.

Mitt hår når ända till golvet nuuuuu

JA, JAG ÄR en sådan person som känner sig obekväm när jag byter kläder på en skyltdocka. 

För att hon blir naken? För att hon har kvinnliga former? För att det ser ut som om man klär av en kvinna? För att hon ligger på disken när jag gör det?

Exakt därför.

KÄNSLAN I magen ligger någonstans emellan söndagsångest och bristen på tarmtömning. Jag vet inte varför, men det känns inte riktigt bra.

Klev upp klockan 15 idag. Det ska va' gött å leva.

NENU JÄVLAR ska jag snöra på mig idiotskorna och springa. Because you're worth it.

FÖR FÖRSTA gången tänkte jag att "äh, ingen går här ändå" när jag gick från toaletten på jobbet.

Så exakt såhär möter jag Arnold, vaktmästar'n. Tröjan i byxan och dragkedjan unzipped. Han dansar nog som bebisen i räkostreklamen på sitt kontor nu.

Man ska inte gräva för mycket i det förflutna, så att säga.
Man kan bli jävligt smutsig om händerna.

DET KÄNNS väl lite vemodigt när en barnfamilj med 4 ungar kommer in och alla håller för näsan. Den minsta börjar gråta av panik. Det var en kille förvisso.

Men den nästäldsta tjejen frågar sin mamma hur flickan där kan jobba här. Hon skulle nämligen aaaaaaaaaldrig jobba här.

HÖRREDU FLICKA lilla! Du lever väl på pappas plastkort! Får fina rosa kläder! Va! Godis på tisdagar!

Vänta 10 år så kan vi börja diskutera A-kassa och socialbidrag. Det lär stinka!

EVERYBODY SAY haaa-la! Grattis mosymosy-Britta! Du är dagens PSB! Vilken ära! Been there, tänker du men fa-an vad du är värd det. Igen.



Ett litet tack till Mr West-man också. "FEeEt MosARn"

FULLT UPP i helgen med att skjuta lerduvor, bland annat. Dagen i all ära var det något tuffare att bre måndags-mackan.





Och eftersom jag är 2 cool för att erkänna att jag vill ha bilder på mig själv när jag står i Lara Croft-läge med min egen bössa och sådär så blev det ingen.

MEN JAG känner mig fortfarande som en foxy lady.